Hat är inte kärlekens motsats

Jag hade tänkt skriva en stillsam artikel om lönekompression och social rörlighet, om hur ett samhälle där också städare kan få ett värdigt liv faktiskt ger alla större chans att få det.

Men så hävde en av överklassens debattrepresentanter (i tisdagens SVD Debatt) ur sig den där gamla klyschan om att ”hat kan aldrig lösa någonting” och jag insåg att siffror inte är vad som behövs just nu. Sverige brinner och gnisslar, folk är antingen sjukskrivna eller arbetslösa och nu ska de också tas ifrån rätten att vara förbannade på det som händer?

Till att börja med så hade överklassbloggaren helt enkelt historiskt och faktiskt fel; titta på de människor som har kämpat och byggt allt det som vi har idag och som vi kan känna oss stolta över. Läs sedan vad de skrivit och sagt och du ska se att deras ord osar av rättmätigt hat. Hat mot överheten, mot förtrycket, mot orättvisan, mot förföljelsen och mot underordningen. Det är deras hat som befriade slavarna, som gav oss rösträtten, som gav oss mat på bordet. Läs Marcus Garvey eller August Palm, läs Kata Dahlström eller Sara Lidman, sjung med i Internationalen eller ANC:s visor.

Det är förstås inte överklassbloggarnas egen historieskrivning men likaväl som jag så vet de att detta ägt rum. Jag vet det för att arbetarrörelsen hatade det faktum att deras barn inte fick chansen att utbilda sig och på det hatet byggde de en allmän skola i kamp mot högern. Överklassbloggarna vet det för att överklassens hat mot de lägre klasserna fick dem att bygga egna skolor som Lundsberg och Sigtuna.

Trots alla möjligheter till god bildning så gör de sig dummare än vad de är. Spinoza beskriver hatet som bilden av någon man älskar tillsammans med bilden av någon som gör dem illa. Givetvis vet överklassen lika väl som jag att hat och kärlek sitter ihop; det är för att vi älskar våra föräldrar som vi slåss mot utförsäljningarna och blir ursinniga när våra mammor får ligga och dö på ett golv för att överklassen ska spara en krona extra och skär ned på personalen. Det är för att vi älskar våra arbetskamrater som vi blir rasande när personalen skärs ned så de tvingas göra tunga lyft, tvingas stressa och dör nio år tidigare än VD:arna i Danderyd. Det här fattar vem som helst, trots att överklassen försöker dribbla bort det med tal om kärlek.

Hat är inte kärlekens motsats – motsatsen till hatet är likgiltigheten. Likgiltigheten och liknöjdheten är de motstående sidorna av klassamhällets uppgivenhet. Liknöjdheten från dem som håller fast i sina silverskedar, aktieportföljer och golfklubbar. Likgiltigheten från dem som har känt maktlöshet så länge att de inte tror att livet någonsin kan bli mer än ett timvick, ett magsår och en ständig kamp för att ställa mat på bordet.

Men det är också så, att om vi ska tala om klasshat så är överklassen experterna. Hur ska man annars beskriva arrogansen hos människor som slår vakt om ett system där en arbetare förlorar flera år av sitt liv för att göda en allt rikare elit, en elit som sen sitter i TV och säger att man inte ska hata utan bara älska? Vad är det, om inte hat, som gör det möjligt för dessa människor att skrika om allt fler skattesänkningar och aktieutdelningar samtidigt som socialbidragstagare i inte längre ska få laga sina kindtänder? Allt åt alla har kanske en kampanj som heter Odla ditt klasshat, men den svenska överklassen har en långt framgångsrikare kampanj för samma sak.

Visst, samhällseliten kan tala fint och vet hur man för sig för att inte ställa till en scen men jag skiter uppriktigt talat i det. Man må tycka att jag är ouppfostrad och högljudd som påpekar detta, att jag kanske skapar dålig stämning. Men fundera ett tag på vem det är som kräver att vi ska skilja på sak och person. Fundera ett tag på vem det är som frånkänner dig rätten till din ilska, som kräver att ditt ryggont och din utbrändhet ska botas med kärlek mot dem som försämrade dina arbetsvillkor. Elda sedan under din vrede, för annars kan vi inte göra något åt det här.

PS. Bilden ovan är tagen på The Capitalist Ball 2007 DS

petter

26 kommentarer till Hat är inte kärlekens motsats

  1. ThomasNMA

    Väl rutet, kamrat!

  2. Andresín

    Bra artikel!

    Försökte se på debatt men fan vad jobbigt det är att se. De har några smarta vänstermänniskor, några slipade högerdebattörer och ett gäng idioter som vräker ur sig värdekonservativa floskler och att hat är dåligt.

  3. Axel

    En jäkligt bra artikel Petter! När jag såg debatten blev jag så arg att jag satt och skakade..

  4. Johanna

    Tack för en fantastisk artikel!

  5. Marcus , Likvidvänster

    Skön artikel och tack för länken.

  6. Olle

    Mycket bra Petter!

    Att alla problem – fascism, inbördeskrig och deppressioner – bäst bemöts genom att vi renar våra hjärtan från hat, det är en borgerlig myt med ett bestämt klassinnehåll i sitt syfte.

  7. Olof

    Jag har svårt för de – likt Allt åt Alla – som gör klasshat till en bärande del i sitt engagemang. Men jävlar, denna artikel fick mig nästa med på tåget. Grymt bra skrivet.

  8. freddy

    Genom åratals massmedial hjärntvätt har man lyckats leda/lura en stor del av av befolkningen bort från rättmätigt klasshat till att tro att saker beror på dem själva, att just de ska tjäna o.dyl. Dessutom har ju de som ska strida för de längre ner försoffats o blivit köpta. Vad ska man säga när arbetslösa i Värmland röstar på ”nya arbetarpartiet”?
    Nu ser det dock ut som den där hjärntvätten håller på att spricka och alla initiativ för att underblåsa motoffensiv är förstås bra.
    Vidare så skall förstås hat inte leda till öppet våld, vilket är överklassens gamla skräck, utan till politisk organisering.
    I verkligheten är det också så att det nästan alltid är den lilla rika, styrande klicken som har använt sig av våld.
    Ska nu närmast bli intressant att följa hur folken i Baltikum reagerar på den vidriga svenska bankir-utsugningen, stöttad av Borg. Våra medier skriver förstås knappt något

  9. Erik

    Frågan är väl om man verkligen behöver ”odla” någonting. Den enda i debatten som gjorde något bestående intryck på mig var morsan från Göteborg som försökte tvinga ner diskussionen till vardagen. Nej, det är inte hennes barn som har skapat krisen. Nej, vi behöver inte mer incitament utan fler lärare. Låt oss börja där istället.

  10. Håkan

    Jag är så stolt,din solidaritetskänsla,rätt och fel uppfattning kunde få detta landet att bli ett fint land att leva i. jag skulle utan tvekan rösta på dig att leda regeringen om det var möjligt.

  11. je

    Helt rätt! Jag hatar klassorättvisor!

  12. Jonas

    Hat är enkelt. Hat lockar och förtrollar. Hat skapar gemenskap. Vi mot dom. Hat vill förgöra ”dom”. Hat vill krossa. Hat kräver blod. Hat vill förstöra mer. Hat stillar aldrig sin törst. Krossa. Förgör. Döda. Rwanda. Srebrenica. Treblinka.

    Hat är er politiska kraft -inte min.

  13. Håkan

    Motsatser till kärlek i vår kultur är å ena sidan hat och å andra sidan likgiltighet. Skillnaden mellan hat och likgiltighet är kanske att den som hatar fortfarande väldigt mycket bryr sig om den andre medan detta inte gäller när man är likgiltig. Är det likgiltig du är Jonas?

  14. Jonas

    @Håkan
    ”den som hatar fortfarande väldigt mycket bryr sig om den andre”
    ??? Menar du att därmed skulle hat vara något positivt för den som är hatad? Att den som är hatad borde vara glad över det? Tyvärr, om det är det du menar så blir en fortsatt diskussion rätt meningslös -vi befinner oss inte ens på samma planet värdegrundsmässigt.

    ”är det likgiltig du är Jonas?”
    Absolut inte. Jag känner kärlek för alla mina medmänniskor. Mer påtagligt för de som är mig närmast, som min familj och mina vänner. Men jag är också glad över att vi numera är över 6 miljarder människor på den här planeten och varje sekund föds det nya individer som var och en är unika gåvor till oss andra. (det här sista blev väldigt smörigt och sockersött, men jag tror du fattar min poäng)

  15. Håkan

    Jonas
    Att bry sig om är heller inte likställt med glädje. Jag ger dig här ett tankeexempel, jag kung Håkon von Girig invaderar ditt land med min här, din mamma och alla dina vänner får inte längre arbeta, rösta,gå till tandläkaren, m,m. jag tar alla pengar i skatt så att min här blir skattebefriad. Sen lever vi livets glada dagar, medan din mamma och dina vänner svälter och tappar tänderna. Nu är min fråga till dig vad tycker du om mig och det som händer?
    Skrivet på Tellus för vi har inget annat att tillgå i dag.

  16. gamarna

    @Jonas
    Detta blir ett oneliner citat:”Den som älskar allt älskar inget”

  17. Rosa

    Just det hat är inte motsattsen till kärlek. Kärlekens motsatts är likgilltighet.

  18. Isak Gerson

    Jonas: Det är problematiskt att du blandar ihop hat och hat. Det är problematiskt att du blandar ihop ”vi mot dem” och ”de mot oss”. När du ändå tar upp Treblinka, vad tror du att fångarna där kände? Skulle du också uppmuntra dem att känna lite konstruktivare känslor som byggvilja, kärlek och kämparglöd? Jag skulle inte vilja ta deras hat ifrån dem.

    Nej, allt hat går inte att klumpa ihop.

  19. Mark Karlsson

    Herr Hultgren: Och hur är klass ett missvisande begrepp. Uppdelningen mellan dom som måste arbeta för att överleva och dom som lever på att äga andras arbete är en mycket bra klassuppdelning som är med alltför lite i dagens debatter.

    När du säger samhällsnytta så säger du det som det var något slags givet begrepp. Detta är ett typiskt problem idag. Att man har målat upp en bild av att alla inom en nations gränser delar en gemensam agenda och uppfattning över vad som är bra och inte. Ekonomisk tillväxt behöver absolut inte gå hand i hand med bättre löner, inflytande och förhållanden för arbetande människor. Detta är något som senaste 20 är bra bevis på med många perioder med hög BNP uppgång samtidigt som sociala misären ökar lavinartat bland arbetare.

    Alla arbetare måste förstå att dom har mycket mer att vinna i långa loppet genom att alliera sig med varandra och sluta fjäska för produktionsägarna.

  20. Herr Hultgren

    @ Mark: Jag delar inte din marxistiska klassanalys eftersom en -som du säger – arbetare kan äga aktier i det bolag han tjänstgör i. På så sätt äger han en andel av kapital. Vem som helst kan också äga mark och annat real kapital. De riktiga bovarna finns i handeln med icke-real kapital. Siffrorna i en hedgefond till exempel. Ett annat svaget som är svår att beskriva i klassanalysen är de s.k. klassresenärena som rör sig upp och ner i klasshierarkin. Anmärkas bör att jag inte legitimerar klassbegreppet bara för att jag använder det i denna specifika diskussion.

    Varför tar ni bort mitt tidigare inlägg hela tiden? kanske inte ska bli förvånad över cencur på en socialistisk sida;)

  21. Herr Hultgren

    Samhällsnytta behöver inte innebära ekonomisk profit. Det kan vara utbildning, mentorering, konst eller välgörenhet.

  22. Isak Gerson

    Herr Hultgren: Om man behandlar klassanalysen som ett strikt individualistisk synsätt är den problematisk, ja. Men det är kanske för att den appliceras lite fel. Man använder inte kvantfysik när man studerar lungorna heller.

  23. jesper

    Herr Hultgren : Klass är inte en individ utan en position i ett system. En person kan inta olika positioner i olika relationer, rum eller tidsrum. Man kan vara kapitalförvaltare när man basöker sin bankman, lönearbetare när man är på jobbet och revolutionär när man är på fackklubbsmöte.

    Det du främst inte verkar dela med Marx är förståelsen kring begreppet klass.

  24. Erik Sjölander

    Att kärlekens motsats skulle vara likgiltighet är ett intressant påstående. Du menar alltså att en passionerad känslas diagonala motsats är – ingen känsla alls. För mig är det som att säga att motsatsen till västlig vind är vindstilla, eller att motsatsen till svart är genomskinligt. Likgiltighet fyller ingen funktion om det inte finns andra känslor som den släpper igenom. Jag håller med dig om att likgiltighet kan vara alldeles fruktansvärt hemskt ibland – men kärlekens motsats är det inte. Det låter vackert men faller helt enkelt på sin orimlighet.

    Här skriver jag om ämnet:

    http://eriksjolander.blogspot.com/2012/02/klasshat-och-rationalitet.html

  25. Petter

    Erik: Iofs skriver jag ju inte det, jag skriver att hatets motsats är likgiltigheten. ”motsatsen till hatet är likgiltigheten. ”
    Vad gäller ditt inlägg så täcks det redan av vad jag skrivit, nämligen ”det är också så, att om vi ska tala om klasshat så är överklassen experterna. Hur ska man annars beskriva arrogansen hos människor som slår vakt om ett system där en arbetare förlorar flera år av sitt liv för att göda en allt rikare elit, en elit som sen sitter i TV och säger att man inte ska hata utan bara älska? Vad är det, om inte hat, som gör det möjligt för dessa människor att skrika om allt fler skattesänkningar och aktieutdelningar samtidigt som socialbidragstagare i inte längre ska få laga sina kindtänder?”

  26. Petter

    Läs också Fredrik
    http://fredrikedin.wordpress.com/2012/02/05/klasshat-med-dagens-nyheter/

Kommentera