En av de främsta orsakerna till klimatförändringarna i världen är utsläpp av koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen som kol, bensin, diesel och naturgas. Bland de fossila bränslena är kol värst. Förenta nationerna (FN) har satt upp klimatmål till 2030. Många länder har lovat att fasa ut kolkraften men vissa som är kolberoende anser att de behöver mer tid att ställa om till miljövänliga energikällor.
Kolförbränning är den största källan till utsläpp av växthusgaser, vilket bidrar till global uppvärmning, stigande havsnivåer och förändrade vädermönster. Kina är världens överlägset största kolförbrukare; de förbränner mer kol än resten av världen. Landet är starkt beroende av koleldade kraftverk för sin elproduktion och cirka 70 procent av deras el kommer från denna källa. Indien förbrukar också mycket kol. Australien är ett land som exporterar mycket kol till andra länder i världen. Det finns också ett flertal länder i Europa som fortfarande förbrukar kol, de som använder mest är Tyskland, Rumänien, Bulgarien, Grekland och Tjeckien. Enligt en rapport Just Transition or Just Talk? av miljöorganisationerna Climate Action Europe, CAN, och Sandbag visar det sig att många länder som fått EU-stöd för att fasa ut kolet inte gjort något steg in den riktningen alls. Europakommisionen måste kräva bevis från de medlemsländer som får stöd för avveckling av kol att de verkligen gör det. Sverige fanns med i denna rapport men under 2022 stängde Sverige ned ett sista kolkraftverk som låg i Värtan.
En fortsatt användning av kol hotar världens klimatmål
Förenta nationerna (FN) är en organisation som grundades år 1945 för att främja ett internationellt samarbete mellan länder. Vid starten var 51 länder medlemmar och har numera 193 medlemsstater. FN är ledande inom klimatåtgärder och har satt upp globala klimatmål till år 2030. Målen innebär att minska effekterna av klimatförändringarna och att skapa global tillgång till modern och förnybar energi samt rena bränslen är en förutsättning för att kunna möta många av dessa utmaningar. Förnybara energikällor som sol- och vindkraft, vattenkraft, geotermisk energi och biomassa erbjuder renare alternativ än traditionella energikällor som kol och olja. Förnybara energikällor är också mer effektiva och kostnadseffektiva på lång sikt.
Energifrågan är en utmaning för oss människor att lösa och vid FN klimattoppmöten har kolet varit i fokus. Man har kommit fram till att om inte kolkraften fasas ut kommer inte världen kunna nå klimatmålen. För att stabilisera klimatet behöver man snabbt minskautsläppen från fossila bränslen för att kunna hålla temperaturen under 1,5 °C.
Hur kan man uppnå de globala klimatmålen?
För att uppnå FN:s globala klimatmål är det viktigt att nationerna samarbetar genom internationella samarbetsramar som Parisavtalet eller målen för hållbar utveckling. Genom kollektiva åtgärder kommer det att bli möjligt att snabbt övergå till en grönare framtid med större ekonomiska fördelar samtidigt som livskvaliteten förbättras för alla människor på jorden oavsett inkomst eller plats. Det är upp till oss alla att vidta meningsfulla åtgärder i dag om vi vill att våra barn och framtida generationer ska ha en beboelig planet i morgon!
Som ett resultat av ökad tillgång till förnybara energikällor kan fattigdomen bekämpas mer effektivt genom förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning samt möjligheter att skapa arbetstillfällen. Ökad användning av förnybar energiteknik kommer också att minska luftföroreningsnivåerna i stadsområden och förbättra livsmedelssäkerheten genom ökad avkastning på grödor tack vare förbättrad bevattningsteknik. Dessutom blir det lättare att tillhandahålla rent vatten när förnybar energi kan användas för att pumpa grundvatten från djupa akviferer eller avsalta havsvatten.
Dessutom kan investeringar i forskning och utveckling av ny ren teknik bidra till att påskynda övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, vilket är avgörande för att minska de globala utsläppsmålen. Slutligen kommer investeringar i initiativ för att skydda den biologiska mångfalden att bidra till att bevara ekosystemen, som är viktiga för att upprätthålla balansen i vår miljö.
FN klimatmöte oktober 2021
Den 31 oktober 2021 träffas företrädare från 197 länder på ett klimatmöte COP26 (Conference Of the Parties) i Glasgow. Mötet var en uppföljning på klimatmötet i Paris 2015 och målet att få världens länder att skriva under FN:s klimatkonvention. Efter två veckors långa förhandlingar hade man enats om en klimatpakt för att motverka den globala uppvärmningen. Man kunde slutföra Parisavtalet och regler kring handel, transport och utsläpp samt enas om en klimatpakt för att motverka den globala uppvärmningen. Men i slutet av förhandlingarna satte sig några länder emot, vilka var Kina, Irak, Indien och Saudiarabien emot en hård nedtrappning av kolkraften.
FN klimatkonferens november 2022
Den 6–18 november 2022 hade FN en klimatkonferens (COP27) i Sharm el-Sheikh i Egypten. Här samlades 45 000 personer, både politiker, forskare och ledare från världens länder där man försöker påskynda de globala klimatåtgärderna. Beslut som tas är till exempel:
- Begränsa klimatuppvärmning – Behålla målet med en global klimatuppvärmning på 1,5 grader.
- Klimatanpassning – Förstärkning av de globala handlingsplanerna.
- Klimatfinansiering – Fond med insamling av 100 miljarder US-dollar per år fram till 2025 för att hjälpa krisdrabbade länder.
- Samarbete mellan länderna för att hjälpa de mest utsatta grupperna.
EU:s nya klimatlag
För att kunna nå klimatmålen tog EU den 24 oktober 2022 ett beslut att införa en klimatlag. Målet är att få ned minska växthusgasutsläppen från 40 procent till minst 55 procent senast 2030. Man hoppas att genom bidrag till länder stoppa användningen av kol och på så sätt minska växthusgasutsläppen ytterligare. För att kunna ställa om till miljövänliga energikällor vill EU satsa på en bred omställning för att säkerställa energiförsörjningen.
För att nå målen uppmanar man alla länder att till exempel göra följande åtgärder.
- Skärpa nationella bidrag.
- Insatser för att samla ihop finansiering som stödjer klimatåtgärder.
- Genomföra klimatåtgärder inom jordbrukssektorn.
- Utfasning och stoppa förbränningen av kol.
- Genomförande av Glasgow-arbetsprogram för ökat klimatmedvetande.
- Ta hänsyn till jämställdhet.
Många länder letar efter sätt att minska sitt totala beroende av fossila bränslen som kol och övergår till förnybara energikällor som sol- och vindkraft. Men energifrågan är global och länder har olika förutsättningar att ställa om olika snabbt. Länder behöver därför samarbeta och hjälpa varandra för att vi tillsammans ska kunna rädda världen.